Lite bilder från de senaste 2veckornas abborrfiske 

Här kommer en serie bilder från senaste tidens abborrfiske. Har fiskat enbart traditionellt jigg-fiske. Westins shadteez i färgen headlight har varit bäst så länge solen stått högt medans färgen ”Dejjan” =lavaperch har fiskat bäst på kvällarna. 

Det har blivit några bättre fiskar med en topp på 46cm följt av ett par på 44 och några till över 40. Få hugg men när det väl huggit har det ofta varit bättre fisk. 



Skit fiske på er! 

Tre dagar att minnas

Som jag skrev i ett tidigare inlägg har dom stora gäddorna verkligen lyst med sin frånvaro under efterleksfisket. Det har varit tungt men jag har hela tiden tänkt att det släpper nog snart!
Det släppte! Jag upplevde mitt livs bästa fiske som jag knappt vågat drömma om och detta tänkte jag skriva om lite här.

DAG 1

Det var söndag eftermiddag och jag och min vän Martin skulle äntligen komma ut på sjön.

Det var en fin och varm sommarkväll…en sån där kväll när det inte spelar någon roll om man får nått. Det är bara skönt att komma ut.
Vi kom fram till sjön som låg nästintill spegelblank och väntade på oss.

Båten packades med håv , avkrokningsmatta och spön och en hel hög med beten.
Vi styrde skutan mot en brant där Martin haft bra fiske tidigare i veckan.

Det kändes skönt att glömma vardagens bekymmer och vara här och nu för en stund.
Vi ankrade upp och satt på våra beten.
Martin började med en salmo slider och jag med en stor silvrig / blå och lite gul shad teez .
Vi började dänga!
Efter ett fåtal kast känner jag ett hugg, men i samma tiondel känner jag att något  inte står rätt till…..

Det blir bara lätt och upp kommer en avbiten Fc-tafs!

En obehaglig känsla sprids i kroppen… Var detta min chans? Ska det aldrig gå vägen?

Hur som helst måste det fiskas vidare. Jag knyter på en ståltafs och sätter på en big mcrubber i färgen fegisen.
Jag hinner kasta 4 kast innan det tar tvärstopp , ett hugg som känns ända in i ryggmärgen.
Jag börjar veva men det tar tid att få hem henne.
När gäddan är vid båten har jag inte sett gäddan ännu utan linan pekar rakt ner mot botten. Men efter några ”pumpningar ” kommer hon där!
Martin håvar och i håven ligger en fin gädda!

Gäddan väger 8,65 och är 116cm lång!

Vi tar några snabba bilder och släpper tillbaka skönheten där hon hör hemma!
Vilken känsla att se henne simma hem!
Jag ger ifrån mig ett glädjevårl som ingen på ett par mils avstånd kan ha missat:)

Vilken lycka att få en sådan gädda på spinn!
Vi fortsatte fiska och det slutade inte här.
Inte ens 10 kast efter denna fisk lyckades jag landa en ny meterfisk samt missa en i samma klass!


Martin hade också några riktigt bra hugg.
Efter en stund  smäller det igen! En ny meterfisk landas!

Vad händer! Jag som fiskat minst en gång i veckan de senaste månaderna och inte fått en enda meterfisk har fått 3 på ca 20-30 minuter.
Det var nästan så man skämdes att Martin inte fått någon. Men efter ett tag lyckas även han dra en fin meterfisk.

En riktigt snygg svart gädda !

Vi fortsätter fiska men inga fler meterfiskar landas denna dag. Dock ett par bättre gäddor runt 90cm.
Vi sätter oss i bilen nöjda och belåtna! Men mätta var vi inte! För dagen efter skulle vi tillbaka!

DAG 2

Klockan hann bli 14 innan vi tar oss mot sjön. Regnet är inte långt borta men vi chansar att det inte kommer spöregna.

Väl framme vid sjön packas båten och vi ger oss ut till samma ställe som tidigare dag.

Det är inte lika trevligt väder nu. Det guppar ordentligt! Men vi ger det en chans!
Jag fortsätter dänga min big mcrubber som fiskas i ganska hög fart med många men korta vevstopp. Precis så som den lurade de tre meterfiskarna under gårdagen.
Jag hinner kasta ett 20 tal kast innan en gädda hugger i vevstoppet.
En brutalt stark gädda har tagit mitt bete!

Den visar direkt att hon inte kommer glida in i håven utan kamp!
När hon väl kommer till båten gör hon en rusning rakt ner under sänksteneslinan.

Ångesten sprider sig i kroppen!!!!

Inte fastna!

Jag vrider åt spärren på max och lyckas få gäddan på rätt sida linan igen!
Nästa gång hon kommer till båten lyckas Martin håva min fjärde meterfisk på 2 dagar.
En fin gädda på 106cm och 7,1kg.


Vi släpper tillbaka henne och Martin lurar även han en fin 93cms .
Sedan blåste det upp och började regna och vi beslutade oss att packa ihop!

DAG 3
Denna dag var tanken att våra ryggar skulle få en välförtjänt vila. För man blir rätt stel när man stått och dängt tunga beten några timmar.
Jag tror klockan närmade sig 13 när jag hör mobilen ringa. Ser det är Martin….

-Ska vi fiska!?!?!?

-klart som fan vi ska Fiska!
Sagt och gjort sätter jag mig i bilen och hämtar upp Martin!

Vädret ser inte lovande ut! Det är en mörkblå himmel…

Framför oss på vägen har ett skyfall gått fram så det rinner små bäckar i backarna och i svackorna är det stora pölar.
Men inget regn kommer ner på bilrutan.

Det är som vi jagar regnet framför oss!
Vi kommer fram till sjön och en känsla jag aldrig känt förut sprider sig i kroppen!
Det känns som att det kan vara helt rätt dag!

Jag och Martin plockar med det absolut viktigaste från bilen och gör i ordning allt innan vi sätter oss i båten!

Inget ska skrämma fisken när vi väl är på plats!
Sjön ligger nästintill blank och på väg till branten ser vi betesfisken vaka i flera stora stim.

Väl framme ankrar vi försiktigt och det går att ta på spänningen i båten!

Vi vågar knappt prata med varandra och det känns som man knappt väll röra sig.
Allt som sägs viskas försiktigt.

Vi börjar dänga.

Jag hinner inte kasta mer än fyra kast innan jag får uppleva mitt livs spinnhugg!
Det tar tvärstopp och snart förstår jag att det är en riktigt bra fisk som inte kommer ge upp utan kamp.
Martin skyndar sig upp med sänkstenen så det inte blir nått haveri med sänkstenslinan igen……
När jag drillat gäddan ett tag känner jag att den är påväg att hoppa… Dock försent!

Upp ur vattnet hoppar en arg stor gädda! Måtte den sitta!

Den sitter kvar!

Drillar och känner återigen att den tänker hoppa…sänker spötoppen och denna gång lyckas jag hålla den under ytan.
Men gäddan är långt ifrån klar än!

Den drar runt båten och gör rusning efter rusning.

Men efter en stund ger hon med sig och Martin kan håva!
Vilken känsla!❤️


Min femte meterfisk på tre dagar och den största av dessa tre!

115cm och 9,8kg
Vilken jäkla upplevelse! Vilket jäkla fiske!
Inte nog med denna ! Martin lyckas också få en fin meterfisk innan åskan tvingade hem oss!


Vi hade lyckats få 7 meterfiskar på 3 turer 3 dagar i rad och två av dessa på 115 o 116cm!

Sjukt kul!

Mina 5 meterfiskar landades på samma bete och det är vältuggat nu kan jag lova! Men på söndag badar det igen!


Ge aldrig upp! Det har jag lärt mig nu!
Skit fiske på er!

Gäddsjukan…..var fasen är dom! 

Sitter här och bara längtar efter en riktig jäkla gäddfajt!
För nästa gång då måste ” hon” ju sitta för då….

Det har varit många ”nästa gång” nu….

Men en sak vet jag …..varje gång man ger sig ut på sjön är ju en tur närmare drömgäddan!

Men nu känns det ju som att ”Hon ” sitter där för alla andra. På instagram och på Facebook! ALLA drar ju feta stora damer.

Martin drar stora damer 2-3 kvällar i veckan!

Men det är klart jag unnar er alla fina fiskare fina fiskar , det är inte det! MEN var fasen är mina feta damer!

Det som började så bra i våras med ett PB på andra turen på öppet vatten, och sedan dess har det lagts åtskilliga timmar på sjön . Det har dängts gummi det har dängts Headbanger , salmo mm mm men inget, nej inget lockar till sig meterfiskarna!

Tycker ni att jag låter bitter…. Ja nog fasen är jag lite bitter! 😉 Men jag vet att med tid kommer dom och så än är jag bara lite små bitter!

Klart man börjar tvivla på det man håller på med. Byter beten, byter platser men antar att jag inte är ensam….

Rätt som det är hoppas jag allt stämmer! Och då jäklar ska jag njuta !
Trots allt är ju fiske det bästa jag vet och man lär sig alltid något nytt!

En fiskare som påstår sig fullärd är ute på djupt vatten…..
Tid är stora gäddor!
Skit fiske på er alla jäklar som drar stora gäddor varje vecka;)!

Och till er som sitter i samma båt som mig…… Dom kommer vi ger aldrig upp!!!😉

Artjakten ett tips till barn och föräldrar

Min son har kört igång med en tävling som fiskejournalen har som heter artjakten.


Tävlingen går ut på att fånga så många svenska fiskarter som möjligt under sommaren. 
Denna tävling kan jag som förälder varmt rekommendera och jag tror även min snart 7 årige grabb instämmer:).


Regler finns att läsa på fiskejournalens hemsida under länken tävlingar, där sker även registrering av varje fiskart.
Wilmer gick ut hårt och fångade 4 arter första helgen:) 


Det som är det roliga med denna tävling är att bara arten är ny så blir lyckan total och man får testa allt från spinnfiske, mete , bottenmeta till trolling:) 
Vi fick jobba hårt för att till slut hitta en hungrig mört:)


Total lycka!
Nu går jakten vidare och jag tror siktet är inriktat på öring och id:)

Sedan väntar en spännande vecka på västkusten få se vad vi kan hitta där!
En superkul tävling för både barn och deras föräldrar! Ett tips till sommarens sysslor, så ”paddorna” får vila!
Spöböj på er barn o vuxna!
Och självklart……skit fiske!

Vissa fiskar betyder mer än andra!

Jag har fiskat sen jag var liten grabb. Ett av de första fiske-minnena jag har var när jag och pappa och en farbror som hette Nisse hade varit o fiskat. 

Pappa o Nisse hade spinnfiskat o jag metat o lyckats få en fin abborre på ca 4hg.

Just att jag fick denna abborre minns jag inte utan det var att jag stolt fick ta med den hem o visa min cancer-sjuke morfar. Morfar var en duktig abborrfiskare när han hade hälsan i behåll.

Men nu var Morfar riktigt dålig o hade inte många dagar kvar i livet skulle det visa sig. Men jag minns han blev glad över min fångst o det är fina minnen.

Morfar fiskade mycket abborre vid vår stuga som ligger vid en skogsjö i västerdalarna.  Han hade sina favorit grund och kanter. Dessa har jag fått ärva med tips från mormor, mamma o pappa.


Det var just ett av dessa ställen jag styrde båten mot en dag denna vecka. 

Detta ställe är ett stengrund med rejäla hällor som syns under det klara vattnet.

Djupet är mellan 1,5-2m.

Det började bra och jag fick en mindre abborre på första kastet. Jag fiskade 7-10cms ettriga wobblers men prövade även  jigg utan resultat.  När jag stått och kastat i ca 1 timme känner jag ett rejält hugg och första tanken säger :- Gädda!
Är nästan helt säker men när den kommer närmare båten ser jag att det är en riktigt fin abborre:)❤️
Drillar den och får tag i håven, utan några större problem glider den i.

Ett praktexemplar från morfars ställe! 


Den mäter 45cm och väger 1,3kg.

Släpper tillbaka fisken och ger ifrån mig ett glädje tjut som hörs ända in till dala-Järna:)


Det är inte en monster abborre men det är känslan av att fisket i familjen lever vidare. Morfars ställe gav mig denna fantastiska upplevelse o jag hoppas min son får fortsätta dra fina abborrar i mitt och morfars paradis. 

Vissa fiskar betyder mer än andra……

Det blev inga fler stora abborrar den dagen men vädret visade sig från sin bästa sida. 

Dock lurade jag en liten snipa på kvällskvisten:)


Älskar detta ställe, det får mig att må bra och komma nära naturen och vara här o nu! 
Kvällen avslutades vid brasan vid stugan o sen somnade jag gott med ännu ett fint fiskeminne rikare! 
Skit fiske på er! 

Öringfiske när det är som bäst

Den här veckan fick jag loss några dagar så jag kunde åka ”hem” till Dala-Järna. 
Järna som vi säger hemma, och framför allt Skålbyn och Nordanåker kommer alltid vara hemma. Det är nått speciellt att se arfnisstjärn ligga där blank på kvällarna och tänka tillbaka på alla minnen.
Idag var planen att ta med barnen , pappa och syrran med familj upp till en öringtjärn. 

Pappa fixade matsäck och fiskeprylarna packades in i bilen sedan for vi iväg. 
Väl framme utrustades de som ville med spö med kula och mask eller spinnutrustning. 
Men det var matsäcken och bus i skogen som lockade barnen och syrran mest:)  

   
Själv nötte jag spinn men utan resultat.

  
Inget verkade funka och när korven och kakorna var slut så tröttnade barnen eller kanske var det syrrans kille Jens som tröttnade först;).
Hur som helst beslutade de sig för att åka hemåt och mina barn ville också följa med.

Det sista syrran säger är: – nu hoppas jag ni fixar middagen!
Jag och farsan packar ihop för att byta ställe.
Väl framme kastar jag ut min spinnare och jag hinner veva två vevtag innan det smäller i grejerna, men jag lyckad inte kroka. Två vevtag till och PANG nu sitter den. 

En fin öring på 8hg kommer upp.  

 
Kastet efter krokar pappa sin första och jag överdriver inte om vi hade kontakt vart fjärde kast under kommande halvtimme.

   
 
Extra kul att få uppleva detta med farsan då mitt fiskeintresse kommer därifrån, och det är honom jag ringer när sambon tröttnat på mitt fiske tjat.😉
Vi fyllde kvoten och begav oss hemåt.

En härlig naturupplevelse rikare och fina minnen att bära med sig från Järnaskogen.
När vi kommer hem ringer vi syrran och säger: -pressad potatis och öring serveras kl 17:30.
Jag lovar , ingen lagar stekt öring med gräddsås som pappa!

Alla åt med god aptit och till och med barnens tallrikar var tömda.
En perfekt avslut på en fantastisk dag ”hemma” i Järna!

Skit fiske!

Äntligen ÄNTLIGEN 

Så kom våren till slut till oss här i Falun . Snön smälter, flyttfåglarna kommer, det droppar från taken och solen börjar värma så där gött, men framförallt så smälter isen!
Det är dags att pröva alla nya tankar, allt man snappat upp och alla nya beten man köpt på sig under vintern.

I måndags var det så dags för öppetvatten-premiär för mig. 

Det slutade med att jag blankade och blev utfiskad av min 6årige son. 

 
Underbar känsla att se sin son dra sin första spinn-gädda, och JA jag var stolt!😃
Men nu hade jag ett fiske-pass kvar den veckan och det var redan nästa dag tisdag. 

När jag vaknade på tisdags morgonen, det skulle bli en underbar vårdag. Men jag hade ingen brådska ut på sjön när det varit minusgrader under natten och jag hade hela dagen på mig.

Det dröjde fram till efter lunch innan jag tog mig iväg.

När jag kommer fram till sjön ligger den som en spegel. Kanske inte dom bästa förutsättningarna för fiske men skönt för mig som ska ro -dänga-ro-dänga-ro-dänga   , och sänkstenen hade jag också  glömt. 
De första bete jag testade för dagen var en sjunkande rapala super shad-rap , dessa är min pappas kompis favorit beten varför jag köpt på mig några,  och när jag sedan läste Mikko Seppänens blogg om att detta var en bra wobbler för vårfisket så fick den chansen.

Vill för övrigt tipsa om Mikkos blogg som jag tycker har mycket bra tips om det mesta!

Redan första kastet högg det, liten men ack så viktig för förtroendet för betet.

  
Turen fortsatte och djupkant efter djupkant mot lekvikarna kastades av och mellan dessa ställen bonnatrollade jag betena.

Jag försökte fiska på 5-6 meter men efter första kastet lyste gäddorna med sin frånvaro.

När jag rott längre ut på sjön stötte jag på problem, IS!  Alltså is som blir när det är minus grader;) 
Det var bara att ro runt och hitta en väg fram. Jag dängde och dängde men inga hungriga gäddor ville hugga. Dock klagade jag inte vädret var underbart och äntligen fick man fiska öppet vatten.

Klockan började närma sig 14:30 och jag bestämde mig för att börja ro tillbaka till den plats jag fick första gäddan på.

Men på väg dit upptäcker jag att isen blåst iväg/ smält från en vik jag inte fiskat av ännu.

Försöker hitta mina 5-6meter och börjar dänga. Ingen hemma!

Kastar ut spöna återigen och börjar ro.Tror jag hinner 20meter…

DÅ! Då händer det , storspöt som vi brukar kalla det böjer sig.

Jag lägger ifrån mig årorna och sätter mothugget! Den sitter men det känns inte som någon jätte.

Tycker den börjar närma sig båten så jag gör mig redo , men jag ser ingen gädda utan en lina som pekar 90grader ner mot botten. Det var nog först här jag började förstå att det rörde sig om bättre fisk.
Jag började pumpa och fick till slut se en grov rygg komma upp från djupet och när jag ser hela betet utanför gäddkäften började benen skaka. 
Skulle jag tappa den!
När jag fått upp gäddan till ytan första gången stod det inte på innan den var nere på botten igen och jag lovar att ”storspöt” fick bekänna färg denna gång!

Efter att gäddan varit upp till ytan för tredje gången och jag kände att mina adrenalin fyllda ben bar mig och att hjärtat inte hoppat ur led började jag tro att jag skulle lyckas landa fisken.
Mycket riktigt ! Fjärde gången vid ytan fick jag tag i håven, fick ner håven och lyckades håva fisken helt enligt instruktionsboken.

   
 
När hon väl ligger där förstår jag snabbt att det handlar om ett nytt PB. 
Tar fram vågsäck, tång , våg och avkrokningsmatta.

Krokar av i håven och väger och mäter! 

Gäddan väger 11,02kg och mäter 116cm.
ÄNTLIGEN !!!!!!!!!!!!!!!!

Efter fjolåret med att fått håva Martins och Caspers PBn fick jag till slut håva mitt eget!

Tar några kort och släpper tillbaka skönheten!
   
 
  
Vilken känsla! Eufori, lycka, kärlek och någonslags svårbeskrivlig tomhet!

Värd all tid, alla blödande och stelfrusna fingrar , värd allt!

Efter detta var kroppen som i någon sorts lyckorus! 
Packade ihop grejjerna och åkte hem och njöt av den fantastiska upplevelsen  ! 

   

Den grå mössan och dom nya sköna byxorna från fritidsfabriken.se kan bli giftiga i år!
Äntligen PB!

Skit fiske på er! 

Dags för öppet vatten

Jag då var det dags att summera årets isfiske. 
Detta blev en för mig annorlunda säsong när jag fastnade för jakten på de stora abborrarna med hjälp av ekolod och balanspirk.

Att jag fastnade kanske inte var så konstigt då jag på andra försöket lyckades ta tangerat abborr-PB och pimpel-PB. Tredje turen gick också bra då jag fick min andra Kg+ abborre.
  

Första pimpel-abborren i år 1,26kg
  Andra på 1,1kg
Sammanlagt blev det fem stycken över kilot på pimpel och en riktigt fin på ismete (1,37kg).

   
    
 
I det stora hela är jag grymt nöjd då målet från början var en kilo+ fisk på pimpel men när det började så bra hoppades jag att en 1,5kg skulle kliva på. Men mycket vill ha mera, men den som väntar på något gott…….
Jag hoppas fler testar detta fiske för när dom grova gula linjerna dyker upp på ekolods-skärmen och börjar stiga kan jag lova att adrenalinet pumpar! 

Och när väl hugget sitter där i handen är det värt all väntan, borrning och slit kan jag lova!

Vinterns spinnfiske!

Ett fiske jag kommer fortsätta lägga tid på!
Den senaste månaden har jag lagt pimpelspöt åt sidan och försökt lura några bättre sjövargar. 

Några nya ställen har testats o det har fiskats på allt från 40m till 4dm.

Jag har inte lyckats hitta någon huggvillig 10+ men några finara gäddor blev det.

   
 
Den kanske roligaste var nog den jag och dottern fick när vi var ut. 

-pappa den där är inte på riktigt!
   
Även denna gädda har sin historia.

Jag och vapendragaren Martin var ut och hade glömt maten hemma, så vi körde ”sten,sax,påse” om vem som blev tvungen att åka. 

Jag vann och självklart nappade denna den halvtimmen Martin var borta😄.
De sista passen kördes i grundare vatten med helt ok resultat.

Årets hittils största kom upp och Martin fick sig ett is-PB . Två tjocka gäddor i god kondition! 

   
 Martins gädda. 6,75kg 96cm

   
 9,07kg 104cm

Kommer aldrig lägga ismetet helt åt sidan , för det är inte mycket som slår en fin vårmorgon när naturen vaknar till liv. De första tranorna och kanadagässen kommer flygande i små grupperingar, småfåglarna bjuder på ljuv fågelsång . Det är sånt jag uppskattar!

Och när när vippan står där och viftar glömmer man snabbt vardagsproblemen och man är här och nu i vår vackra svenska natur!
I helgen är det dags att sjösätta första båten. Förväntar mig inget superfiske, men nu är det dags för nästa sängong och inget slår väl ett spinn-hugg.

Allt fiske har sin charm, så ut och njut!
Skit fiske! /Andreas 

Årets första meterfisk men jag hatar skoterjäveln!

Idag hade dottern ledigt från dagis och ville följa med ut på isen ,äntligen.

 
En förväntansfull pappa och dotter satte sig i bilen och körde vägen ut till vår stuga.

 
Klockan var nog 11 innan vi kom fram till stugan och skotern.

 

Nu var det bara att slänga allt på släden och köra ut skotern och koppla på och åka iväg!

 
Japp! Den gamla Yamahan startar på tredje rycket, det lyser förväntan i dotterns ögon, hon älskar att åka skoter!

Nu var det bara att koppla på släden , kliver av skotern …….

Den dör! Försöker dra och jävlar vad jag drar!

Jag drar så svetten rinner och jag svär så hela Enviken hör!

Skoterjäveln vägrar gå igång!

Till slut kommer jag på att man kanske skulle skruva ur tändstiften och spruta in lite startgas, DET FUNKAR!

 
Vi slänger oss upp på skotern och beger oss mot målet….djuphålan!
Väl framme sätter vi ut alla spön och äter vår matsäck och fördriver tiden med allt från kobajs-letning, kasta pinne, tälja mm mm!
Dottern är NÖJD! Stolt att få vara med pappa på sin favoritsysselsättning , FISKE!

 
Dock lyser gäddorna med sin frånvaro men vad gör det när man får sådan kvalitetstid med en nöjd dotter!

Tiden går fort och det är dags att börja plocka ihop.

 
Jag började med spöt längst bort, när jag är tillbaka hör jag det fälla , spöt näst längst bort!

När jag kommer fram ser jag linan lämna rullen. Jag lyfter spöt och mothugget sitter.
Drillar fisken och den känns bra, den kommer närmare men när den ser ljuset från hålet gör den en rusning mot botten.

Nästa gång går det bättre och upp kommer en välkänd dam som vid det här laget här döpt till Frida;)


Samma gädda som jag fick i höstas, catch and release funkar klockrent!
Dottern blir stolt!


Hon tar några bilder på sin lika stolte far!:)


Gäddan mätte 111cm men vägde bara 7,4kg.
Nu plockade vi ihop snabbt och nu startade skotern direkt!:)
När vi är framme vid stugan återstår bara backen upp, tror ni inte skoterjäveln börjar jävlas igen!
Den klarar inte backen ! Det är bara att koppla loss kälken o ta en annan väg.

Dock står ju kälken kvar i backen med all packning:(

Det är bara att börja slita och dra…. Dock tar jag mig bara några meter…..det slutade med att jag gick och hämtade bilen och bogserade upp kälken:)

Slutet gott , allting gott!
Trots den där jävla skotern så är det en dag att minnas med glädje !

Och jag tror jag fått en ny fiske kompis!🙂
Skit fiske på er!

Det är inte bara att åka och hämta…

Senaste två veckorna har jag studerat djupkartor, kollat isar och nött ute på isen. Åkt mil efter mil och gått kilometer efter kilometer.
Det som var så lätt för några veckor sedan blev plötsligt helt omöjligt. Jag har inte lyckats lura en abborre på över 2hekto.


Till slut börjar man tvivla på sig själv, man byter hål oftare och oftare men börjar tänka ”om jag ändå valt det andra stället” ”kanske det är fel färg på balansaren” ”ska jag hålla stilla mer” ex och många liknade tankar har snurrat.

Idag fick jag sällskap av en väldigt duktig pimplare vid namn Lars.

Vi testa ett för mig nytt ställe där Lars fått några fina abborrar tidigare.

Vi började nöta och Lars hade ett hugg ganska omgående medans min balansare lämnades orörd.

Tiden gick och ingen fisk kom upp.

Men rätt som det var dyker 3 fina ekon upp på lodet, och dom stiger mot balansaren.

Jag höjer försiktigt och ”PANG” där sitter den efterlängtade kilos fisken!

Drillar den och upp kommer en fin kilosfisk!

  
Känslan när en kilosfisk hugger på 3-4meter lina är fantastisk och det är värt varenda borrat hål och alla timmar på sjön de senaste 2 veckorna.
Efter denna fisk hade Lars på en bättre fisk som släppte. Sedan fick han lov åka.

Jag fortsatte ett tag till och fick utdelning nästan direkt.

Rätt som det är fylls lodet av fina gula streck o flera stiger mot balansaren och inom 10 minuter har jag fått två abborrar till ,en på 5hg och en på 8,5hg .



Nu återstår att se hur många veckor det tar till nästa hugg, men en sak är säker!

När det hugger är det värt varenda mil i bilen och varenda kilometer/mil på isen och alla x antal meter is man borrat sig igenom!

Skit fiske på er!

Och kom ihåg hårt arbete kommer att löna sig och du kommer aldrig få några drömfiskar i soffan !

Nej för fasen ut och njut när vädret tillåter!:)

På återseende!